Kickis skrivklåda

 
Själva väskan – här tom, men den kommer att komma till dig full av produkter!

Den 5:e mars bloggade jag om en pressvisning hos Vichy där jag fick sommarens bästa strandväska. Strandväskan har nämligen resår i toppen av varje innerficka, så småsaker kan ligga tryggt. Faktum är att väskan är så bra att jag frågade Sara på Vichy om jag kunde få tre stycken som tävlingsvinster till bloggen, med en uppsättning trevliga produkter i varje, och hon sa ja. Till exempel ville jag ha olika varianter av Capital Soleil-solcrèmer, då min testperson har recenserat dem så här: “… går lätt in  i huden och känns hyfsat dryg. Någon säger att den luktar ingenting, någon säger att den luktar gott och någon säger att den luktar … solkräm. Ingen känner sig kladdig efteråt och det känns att krämen sitter kvar efter badet.” Allt du behöver av en solkräm, alltså. Och Vichys deodorant använder jag själv, så den kommer också med i väskan!
Som du vet har jag ju bara priser som jag själv verkligen tycker är bra, och initiativet till tävlingarna kommer från mig, inte från skönhetsföretag som vill produktplacera.

Du kan vinna ett paket som innehåller:
1 fräsch och praktisk strandväska
Capital Soleil solcreme till ansikte SPF 30, 149 kr/50 ml
Capital Soleil solcreme till ansikte SPF 50+, 175 kr/50 ml
Capital Soleil sollotion till kropp SPF 20, 159 kr/150 ml
Capital Soleil solspray till barn SPF 50+, 189 kr/125 ml
Lipidiose Nutritive bodylotion, 219 kr/400ml
Vichy antiperspirant deodorant, 95 kr
Totalt värde på produkterna: 986 kr, medan väskans värde är oskattbart 😉

Det finns tre fullpackade väskor att vinna. För att tävla så kryssar du i enkätfrågan här under, och svarar sedan på utslagsfrågan: Vad är det absolut mest intressanta att läsa om i skönhetsinläggen på den här bloggen, och varför? Svara i kommentarsfältet. Obs! Utslagsfrågan gäller enbart skönhetsinläggen, inte bloggen i allmänhet!

Senast onsdag 3 juni klockan 08.00 ska din kommentar vara postad för att du ska få vara med och tävla om den fin-fina strandväskan. Lycka till!

Sam och Charlotta.

Sill, nubbe och västerbottensost.

Charlottas man Pachi.

Charlotta och Pachi gick hem klockan fem. Vi hade jävligt trevligt. Idag: Mindre trevligt.

Den här tjejen kommer på besök ikväll!

Jag har varit sur idag. Jag ville hinna ut i solen men när jag hade jobbat klart var dagen slut. Jag är jävligt trött på att jobba jämt. Får jag inte vara lite ledig snart så rymmer jag!

Men nu jävlar ska det grillas! Charlotta och hennes man kommer på middag. Vi har försökt att hitta en ledig helgkväll för att bjuda hem dem ända sedan vi var hos dem på middag – i augusti förra året. Inte för att jag vill göra en Ebba och tjata om hur jävla busy jag är, men det är faktiskt sjukt svårt för mig att hinna träffa alla fina vänner som jag har och som jag vill träffa. För att inte tala om min bekanta, de många glada personer jag gärna vill lära känna bättre. Det är nackdelen med att jobba mycket.

Men i sommar, då jävlar ska jag hinna med dem alla! Frida, Mari, Desirée, Jessica och hela hennes familj, Carina och Jesper, min gudson Joel och hans föräldrar, Sissi som har fått barn, mycket mer Amalia, Sams gudson Viktor och hans familj, Therese och Daniel, och Sonja ska jag också träffa. Jag ska ta en aw med Klas och Abokhar, Clara vill jag träffa massor av gånger, och resten av Drinkar & Män också så klart, och så ska det minsann bli rosévin med Mats. Sedan ska jag träffa Matilda och Eric, Bonnie och Calle, och Rune och Alexandra så klart, och så har jag bestämt att jag ska dricka vin med Johanna… Det kommer att bli en fantastisk sommar, som du hör!

Nu ska jag gå och hälla upp min favoritchampagne polaren Roger för snart ringer det på dörren. Ha en härlig kväll!

I vattenspridaren i odengatsbacken just nu.

Man kan ju tycka att det var lite korkat att försöka skryta med en lufs-runda på två kilometer en dag som denna.

Jag så mycket snabb.

Som jag tidigare har berättat är sömn och motion två viktiga förutsättningar för att jag ska kunna jobba så mycket som jag gör. Så eftersom den senaste veckan mest har inneburit jobb och vin, och absolut inte sömn eller motion, och då jag för övrigt inte tränat tillräckligt den senaste månaden, åkte de förhatliga joggingskorna på idag.

Det gick inte fort och jag sprang inte långt, men jag gjorde’t. Eftersom jag är en mycket kreativ person brukar jag ofta komma på bra anledningar att inte springa så hemskt långt. Till exempel “En basketspelare behöver egentligen aldrig springa mer än fem kilometer”, “jag kan inte vara ute längre i solen, jag glömde solskydd” och “inte bra att springa längre än så här när jag inte ätit frukost, rätt vad det är får jag blodsockerfall och svimmar”. Svagt.

Men huvusaken är ATT jag tränar. För bieffekterna blir att jag lever allmänt bättre med mindre alkohol, mer regelbundna måltider, mer sömn och att jag stretchar, vilket är sjukt viktigt när man sitter framför datorn så mycket som jag. Och lite bättre kondis är bättre än lite sämre kondis.

Så: Jag gjorde’t.

Lite fredagsvin med Frida-tjejerna, men nu:
Middag med min gravida barndomsbästis Ingrid, skräp-tv och chips.
Ljuve helg!

Nytt, peppande nummer ute nu.

Fråga i kommentarfältet här på bloggen:

“Har Frida förändrats något sen jag läste den 1996-1998? (…) I efterhand var det så mycket jag önskar hade stått där. Jag tror att mina tonår hade blivit så mycket bättre om innehållet i tidningen speglat verkligheten bättre. Jag vet inte om de(ni) på Frida är medvetna om det, men tjejer i den åldern tar det som står i tidningen bokstavligt. (…)
Jag önskar så att Frida hade lärt mig att inte ta skit, att inte rea ut mig själv, att identifiera killar som var skit. Istället fick jag lära mig hur jag skulle bli en perfekt flickvän, hur jag skulle vara för att bli populär hos killar. Jag fick lära mig allt om komplex, fick lära mig vilka komplex kändisar hade och fick lära mig att man kunde ha komplex för precis allting. Självklart stod det någonstans i texten att man inte skulle ha komplex utan vara nöjd med sig själv, men det var inte det som satte sig. Med den erfarenheten jag själv har från Frida skulle jag inte vilja att min dotter läste samma tidning. Men det kanske har ändrat sig nu?
Det blev lång text och jag antar att du inte håller med mig ett dugg, om det där med “moraliskt ansvar” och så vidare men det är helt okej.”

Svar från mig, med hälsning från Frida-redaktionen:

Som alla som läser denna blogg vet, håller jag absolut med dig i allt du säger vad det gäller tonårstjejer, att det är viktigt att hjälpa och peppa. Det gäller för övrigt inte bara tonårstjejer, utan alla tjejer! Och om du läser en FRIDA idag vet du att den duktiga redaktionen, ledd av Karolina Olovsson (som för övrigt hälsar!), delar min och din åsikt.
Många som har negativa åsikter om tjejtidningar har ofta inte läst en – i alla fall inte i modern tid. Jag hoppas att du inte är en av dem. Läs ett färskt nummer av tidningen, eller kanske den jättefina (och fortfarande hemliga) Frida Sommarspecial som kommer ut 16 juni, och hör av dig igen!
kram, Kicki
PS. Självklart har tidningar, särskilt dem med ung målgrupp, ett moraliskt ansvar. Fattas bara.

Fotnot: Kommentaren/frågan är något kortad.

Nu har jag slösat nog med min värdefulla energi på Hugo och Bubbleroom. Nu ska jag äta frukost och gå till (ett av mina) riktiga jobb, nämligen som redaktionell coach på Frida. Igår satt vi till klockan midnatt med omslag och löp (=löpsedel) för specialutgåvan Frida Sommarspecial, tillsammans med en mycket tålmodig och påhittig AD och en kreativ, hungrig och ambitiös redaktör. Det bästa med den tidningen är att den är lite fiffig. Jag älskar fiffiga tidningar!

Tyvärr kan jag inte säga något om vem som är på omslaget, vad tidningen innehåller eller varför den är så bra, du får bara ta mig på mitt ord när jag säger att den kommer att bli toppen! Snygg, smart, klok och rolig…

Till skillnad från Bubbleroom, då.

“Normalt tar jag ju rätt bra betalat för sånt här men vi kan ta en kaffe nån gång när vi båda har tid så kan jag bjuda i alla fall lite på min tidningskunskap (och vassa tunga). Tills dess lämnar jag dig med ett gratisråd: Byt AD.
Kicki”

Här, Hugo, är några av problemen. Bara som en början.

Fick just följande mail:

“Hej Kicki,
läste din blogg om Bubbleroomblaskan och hoppades på konstruktiv kritik från dina läsare. men det kom ingen.
Därför tvingar jag nu dig. Hur skulle du vridit om det där omslaget, med rubbar och annat?
Erkänner villigt att jag inte är ngn mästare på sånt – framför allt inte när produkten riktar sig mot unga tjejer.
(…)
Men ge mig nu några av dina klokaste tidningsmakartips på det där omslaget – det är du skyldig.
varma hälsningar
Hugo”

(Jag har utelämnat ett stycke i mitten angående Bubblerooms skämt till upplagemål eftersom den biten känns som affärshemligheter.)

Till saken hör att jag och Hugo Rehnberg inte känner varandra och aldrig har träffats. Det enda jag vet om honom är att han är bra på att skriva och det vet jag för att jag kan läsa.

Hugo vet uppenbarligen inte så mycket om mig heller. Till exempel inte vad jag tar i timmen.