Kickis skrivklåda

Lockar – eller hur!

Jag fortsätter mitt projekt med att shoppa runt bland frisörer och har nu kommit fram till att jag inte vill gå till Klippoteket. För dig som har fyra timmar för slingning och styling är det ett jättebra ställe, men för normala människor som har saker att göra passar det bättre att gå någon annanstans.

Att min storlockiga frisyr ser ut som stripiga böljor är en annan sak som retar mig. Vi pratade stora lockar. När jag var klar hade jag rakt hår med en böj längst ut.
“Vill du ha lockigt?” frågade hon.
“Ja”, sa jag och visade återigen de inspirationsbilder på frisyrer jag använt.
Lite så här:

Så då plockade hon (äntligen) fram lock-verktygen.
“Kommer det här att hålla till ikväll nu?” sa jag när hon var klar.
“Jaadå.”

Och det var jättefint. Tills jag gick ut från salongen. Nu ser det ut så här:

Visst, det böljar sig. Men det känns tunt och livlöst. Och jag har inte tunt hår – jag har en pälsmössa. Vad har hänt?

Förra gången testade jag Corinne & Friends och var så nöjd att jag funderade på att avbryta projektet och bara gå till Corinne i tidernas evighet. Med Klippoteket vill jag också avbryta mitt shoppa-runt-projekt, men nu för att slippa bli så här besviken.  Jag ska fan på fest ikväll! Inte vill jag se ut som en daggmaskmopp. Vad ska jag göra?

 
Smile Brightening Lip Treatment, under 100 k, Sally Hansen.

En av mina favorithobbies är att shoppa konstig skönhet i andra länder. Jag tycker det är jättekul! Det tycker visserligen inte Lars, Sam och Camilla som fick vänta på mig i 20 minuter medan jag rushade till Sephora i Milano precis när butiken öppnade/vi skulle åka till flygplatsen, men jag får leva med det.

I Sydafrika hittade jag Sally Hansen, ett amerikanskt märke som är specialiserat på naglar och på produkter med effekter utöver det vanliga (exempelvis var det hos Sally Hansen jag första gången såg spray-on-strumpbyxan som ger dig lena, jämna ben). Well, i Kapstaden hittade jag ett Sally Hansen-läppglans som ska ge vitare tänder med hjälp av optiska effekter. Jag tycker inte att läppglanset håller vad det lovar, men färgen är snygg!

När kommer Sally Hansen till Sverige? En liten del av sortimentet finns visserligen på Åhléns City, men jag vill ha mer. Det är ju kul produkter till billiga priser.

 
Ärligt talat – blev de vitare?

Det är inte bara jag som har festångest. Fick följande mail från en festdeltagare som visserligen inte har väder-ångest men väl garderobspanik:
“Jag kommer antagligen att komma naken. Har rivit ut alla kläder ur garderoben och typ slängt allt. Hoppas det är OK.”

Jag säger: Självklart OK. Blir säkert en rubrik någonstans och all publicitet är bra publicitet.

Efter regn kommer…

Viktigast av allt just nu är att det blir sol på torsdag. Vår smygpremiär för Daisy Beauty ska vara en sommarfest, inte en höstruggig parad av regnponchos.

Och hör sen.

Lägg märke till att jag fick hoppa rakt uppåner för att ta bilden där jeansen syns i förra inlägget.

Actionbild.

Jeans, 390 kr, Lindex. Madonna-konsertt-shirt, 300 kr.

När jag var i Göteborg hade jag möjlighet att gå i affärer för andra gånger den här sommaren, så jag skyndade mig att inte bara köpa vita Converse utan också ett par nya jeans. När jag köper trendiga jeans köper jag dem gärna billigt, för jag vet inte hur länge jag fortfarande känner att plagget ifråga är sä värst inne. (Ett klokt beslut när det gäller de revade “Balmain-inspirerade” ljusa jeansen från Gina Tricot som jag har haft… tre gånger.) Så jag tycker att Lindex är ett utmärkt ställe för jeans som sticker ut en aning.

Att de dessutom är generösa i midjan gör inte saken sämre nu när sommarens alko-fett har lagt sig som en värmande vaddering mitt på kroppen.

Revorna på låren är lagade med rader av paljetter.

Rättelse: Som Maria mycket riktigt påpekar är jeansen från KappAhl, inte Lindex. Sak samma.

Nina Bärlin träffade Onyx. Nu är de bästisar.

Perre och Kattis är fina och bra.

Jag kliade Sam på magen, då sparkande han med bakbenen som en hund.

Jag och fina Nina.

Jag och Uffe övade på piruetter. Eller positioner. Något balettigt.

På torsdag ska vi har något som liknar en betaversion av Daisy Beauty klar, och idag och imorgon är jag och coachar Frida-redaktionen som sitter i lämning. Det kommer alltså att bli sparsamt med bloggandet, som du förstår. Men misströsta inte! Snart kommer du att se mer av vad jag har gjort sedan ungefär februari…

Jag har under sommaren talat med många väninnor och kollegor på några av Sveriges absolut största och mest välkända tidningar om praktikanter. Jag har samlat ihop en hel hoper matnyttiga tips för dig som vill göra praktik på en arbetsplats inom media, och dem bjuder jag på helt gratis.

1. Lär dig ansökningsbasics.
Om du har tur att få ett möte med en person som bestämmer över en praktikplats du vill ha, och du nämner att du är intresserad av praktik, se då inte ut som ett fån när personen ber dig skicka ett personligt brev och CV.
Istället: Innan du söker praktikplast eller anställning, ta reda på vad CV betyder. Och hur man skriver det. Be dina föräldrar om hjälp, eller en lärare, om uppgiften är dig övermäktig. Klarar du inte det, kanske du inte ska satsa på att bli skrivande journalist. Fundera på om KomVux kan vara något för dig.

2. Var intresserad.
Om du missar din anställningsintervju, skicka inte ett mail där du säger att du inte visste tiden, att du försov dig och att du inte har pengar på din mobil att ringa och reda ut detta.
Istället: Om du har ett möte inbokat och är osäker på tid, ta reda på tiden. Skiter sig saker och ting, lös det snarast och per telefon. Mail är för fegisar. Journalister kan inte vara fegisar. Och har du inte råd att ringa är du förmodligen för ung och för rookie för att vara på en arbetsplats ändå.

3. Var ödmjuk.
När du gör praktik, spela inte musik på din dator som överröstar chefens. Om du skulle råka göra det, klaga inte på att chefens musik är kass. Det är också en dålig idé att klaga på att chefens skrivbord är större än ditt.
Istället: Fråga innan du gör något som låter överhuvudtaget. På de flesta arbetsplatser är det okej, särskilt om du frågar, men inte på alla. Och var försiktig med att kritisera chefen, som är den som i framtiden har möjlighet att ge dig jobb. Mediebranschen är liten och chefen känner förmodligen alla du någonsin kan drömma om att jobba med. Håll dig väl med alla så länge du är praktikant. Integritet är bra, konflikter uppstår oundvikligen, men just praktikanter ska varken ha integritet eller vara inblandade i konflikter.

4. Tyck att allt är kul. Är det tråkigt? Fejka.
När du första dagen på din praktik får ett uppdrag, som du inte tycker är roligt, sätt dig inte i fikarummet och läs tidningar två dagar i sträck. Låt heller inte bli att komma till jobbet alls den tredje dagen och skicka absolut inte en vecka senare ett mail om att du blev sjuk. Då kommer arbetsgivaren att tro att du blev “sjuk”.
Istället: Gör samtliga uppdrag du får så bra och snabbt som möjligt. Annars kommer din chef att tycka att du är lat och snacka skit om dig till alla i branschen och du kan glömma framtida anställningar på samtliga liknande arbetsplatser i Sverige.

5. En praktik är en praktik.
De flesta chefer är snälla, de flesta kollegor minns hur det är att vara praktikant och behandlar dig som en av dem. Men det är du inte. Du är en praktikant. Bli inte sur om du inte får följa med på julbordet eller konferensen. Och prata aldrig, aldrig om att du “jobbar gratis”. Om du var redo för att jobba skulle du vara anställd – inte praktikant.
Istället: Vet din plats i flocken. Att du får kollegebehandling är vanlig hyfs, att du får följa med på företagsevenemang är mer än ovanligt.

6. Kolla referenserna.
Skriv inte en chefs namn som referens på CV:t för att det ska vara så. Den personens trovärdighet är viktig och hon/han kommer att tala om för personen du söker jobb hos exakt dina fel och förtjänster (förutom, så klart, dina talanger och färdigheter). Det är dumt av dig att inte veta om du blir utmålad som latmask, intrigmakerska eller efterbliven.
Istället: När du använder en gammal handledare/chef som referens, tala med honom/henne innan du skriver dit namnet och telefonnumret på CV:t. Då kan du i ditt personliga brev och förhoppningsvis också under en anställningsintervju själv bemöta den eventuella negativa kritik du kan komma att få.

7. Brinn för ditt jobb.
Sök inte en praktikplats för att ha något att göra, eller för att du borde eftersom du är en duktig flicka, eller för att du inte har något bättre för dig. Du kommer då att göra fel på samtliga ovanstående punkter just för att du inte bryr dig tillräckligt.
Istället: Sök bara praktik på arbetsplatser där arbetsuppgifterna passar dig och dina talanger. Tycker du att du har roligt på din praktikplats, kommer du att göra mycket bättre ifrån dig. Annars kommer du inte att orka. Det är jävligt högt tempo på en redaktion och är det inte kul så fixar du det inte.

Uppdatering: För övrigt har jag och Linnéa nu bestämt oss. Ellinor är vår tjej, yes she is.

Då var jag bloggutmanad, då.

Bästa promenad:  Bermudatriangeln mellan SOUK-NK-Biblioteksgatan-Sturegallerian, via Åhléns City och H&M Hamngatan. Här försvinner inga fartyg, men väl pengar.

Favoritgata: Narvavägen, för att jag tänker på när jag var liten och spelade Monopol, och kunde aldrig gissa att jag en dag skulle bo i Stockholm. Fram till dess att jag var 19 hade jag varit i Stockholm en gång. (Nej, två, fast en gång var jag fyra år gammal så det kommer jag inte ihåg.) Och när jag var 19 såg jag bara Brännkyrkahallen, så inte förrän vid 20 mogna år fick jag uppleva det Stockholm jag har tillgång till idag.

Favoritdrink (och i vilken Stockholmsbar)? Rosévin på Clas på hörnet.

Äter lyxmiddag på: Mathias Dahlgrens Restaurangen. Har inte hänt än, men det är mitt projekt för 2010. Innan dess har jag varken tid eller råd med lyx.

Bästa mikromaten: Gillar inte mikro. Är övertygad om att vi om femton år kommer att se på mikron som vi idag ser på solarium: “Hur kunde jag vara så dum?”

Favoritförort: Kista. Gallerian är öppen till 21 till och med på söndagar.

Fikar gärna på: Non Solo Bar.

Bästa lunchställe: Organic Green.

Bästa brunchen: Som connoisseur säger jag med säkerhet att Berns asiatiska är mest värd pengarna, trots att den är dyr.

Bästa kaffet: Sosta.

Bästa konsertlokalen: Sittplats på Globen.

Bästa baren:  T-bar, där känner jag mig larvigt mondän.

Här bjuder jag pappa på middag: Arirang.

Senaste Stockholmsupptäckt: Stallmästaregårdens hotellfrukost.

Senast sedda teater-/dansföreställning: “Ringaren i Nôtre Dame” (hälsade för övrigt på Pär Isberg idag). Eller räknas “So you think you can dance?”

Senast sedda utställning: Hallwyllskas permanenta.

En bra gå bort-present: Doftljus (gärna Cire Trudon från Maruschka de Margot).

Favoritlyxartikel: Chanel 2.55. Det är nästa investering, nu när jag har mina Louboutins.

Läser just nu: 50 av de största engelska, amerikanska och svenska magasinen varje månad. Det är mitt jobb.

Läser helst: Mig själv. Jag är helt pinsam och kan verkligen bli kär i sånt jag skriver. Inte allt, men det som är bra tycker jag själv är så jävla bra. Gamla blogginlägg får mig att skratta högt. Artiklar publicerade för tre år sedan kan fortfarande ge mig svindel av fiffighet. Och min nästa roman: Har bara fyra kapitel klart, men det är verkligen en bok jag själv vill läsa. Så det gör jag också.

Favoritråvara: Potatis. Tyvärr hatar Sam det, men när jag är ensam hemma bakar jag potatis och äter med salt och smör.

Favoritfärg: Turkost. Det varierar visserligen, men är alltid en knallig färg.

Favoritmärke: Wrangler. Jag gillar riktiga jeans.

Favoritskor: Just nu ett par Barbara Bui-platåer jag köpte i St Tropez. Tyvärr har mina vrister fettat till sig över sommaren, så remmarna skär in. Jag visste inte att sommarfett la sig på anklarna. Varje dag lär man sig något nytt.

Dricksprocent:  Avrundar taxin uppåt och ger drygt 10 procent på restaurang. I en bar ger jag lite mer än den som står bredvid i hopp om bättre service. Det funkar.

Modeförebild: Mamma. Hon har 100 par Bruno Magli-skor. När jag är lika gammal som henne (42 år) ska jag ha 100 par Louboutins.

Motionerar: September-maj.

Mest överskattade affär i Stockholm: Urban Outfitters.

Det dyraste jag har köpt: Säger jag inte.

Favoritprodukt på Systemet: Pol Roger.

Favoritprodukt på Apoteket: 100-förpackning med tamponger. Kostar typ 100 spänn. Jämför med OB, som är rena rånet.

Bästa fyllekäket: Hemgjord lasagne.

Lyssnar på: Mitt inre, men alldeles för sällan.

Bästa förfestmusiken: Jackson Five.

Senast gnolade: En melodiös liten stump när jag fick mat hos vår koreanska granne i fredags. Jag brukar ofta utan att vara medveten om det börja sjunga när jag ska få äta.

Senast köpta skivan/-låten: En asrolig italiensk coverplatta.

Mitt sämsta köp någonsin: Glömde bort vem jag var och köpte ett par krämfärgade träskopumps på rea i våras. Inte bara fula utan osköna också.

Dansar helst till: En rejäl fylla. Aldrig annars.

Senaste impulsköp: I onsdags hade jag en lucka mellan två möten och gick planlöst in på Zara. Bad move. Köpte ett par grå pumps med metallpluppar som jag absolut inte behöver.

Senaste fyndet: Den randiga Gina Tricot-tröjan som hela Stockholm har.

Senaste secondhandfyndet: En… vas? Avskyr begagnade kläder. Loppor. Skabb. Outplånelig lukt.

Fulaste klädfärg: Leverpastej. Särskilt på mig, som är leverpastejfärgad till att börja med.

I DVD-spelaren/datorn: “Gudfadern 2″.

Användbar pryl: Le Creuset-gryta. Snygg, bra storlek och går att diska i maskin.

Mode jag aldrig vill se igen: Krossad sammet. Jag vet att det är back in style, men jag gillade det inte förra gången heller.

Värsta huvudbonaden: Flottig mörk utväxt.

Bästa huvudbonaden: Diadem. Jag är sjukt snygg i det.

Favoritaccessoar: Hund. Funderar på att skaffa en i höst.

Bil/Transportmedel: SL-kort. Fattar inte poängen med bil i storstan.

Återvinner: Allt mindre. Återvinning är en bluff och gör egentligen inte mer nytta för miljön än att låta bli, enligt Discovery.

Hejar på/håller på: Unga, ambitiösa tjejer. Unga, lata tjejer kan däremot dra åt helvete.

Så får jag tiden att gå i kollektivtrafiken: Ringer pappa.

Så nu utmanar jag: Bjooti, Johanna och Thérese.Det är mycket möjligt att Thérese inte får/vill blogga så personligt, men jag utmanar ändå!