Kickis skrivklåda

Enligt protokollet gjorde jag 16 poäng igår. Säsongsbästa för min del. Men det hjälper ju inte så mycket när vi losade med 20 pinnar.
Sista matchen imorgon kväll. Ska försöka sova 13 timmar inatt också, det verkar ju vara ett vinnande koncept.

Natten lördag-söndag har jag för övrigt sovit 12 timmar, så jag börjar känna mig pigg igen. Puh! Alla vårar när jag inte har varit på solsemester under vintern brukar jag bli vårdeprimerad. Undrar om det är nåt sånt jag har på gång?
Sistaminuten till Kanarieöarna, någon?

Kan vi inte alla bara ta en minut och begrunda den djupa orättvisan i att Sandra Dahlberg inte gick direkt till globen, och inte ens fick en andra chans?

Det har varit en lång vecka, med fulla arbetsdagar och utöver dem mailandet, som sköts hemifrån i brist på bredband på redaktionen. Jag har känt mig sliten. Åsa har känt sig sliten. Det är jobbigare än man tror att inte ha en ordentlig arbetsplats, ingen form och inga medarbetare men förväntas prestera som om det var full bemanning och allt var tipptopp. Inatt har jag sovit tretton timmar, vilket kanske säger något om i vilken form jag är.

Igår träffade jag Magrina och Linda från Star PR för en aw. Vi skulle förena nytta med nöje och prata jobb över vin på hotellet, som ligger hundra meter från vår redaktion. Jag hade kastat i mig lite fjantig sushi under eftermiddagen, och det visade sig att det stod jag mig inget vidare på. Klockan 19.50 stod jag utanför hotellet och svajade i väntan på en taxi, komplett med rävmössa och ålskinnsväska, medan jag funderade på om det skulle vara mest taktiskt riktigt att äta eller att kräkas. Kl 20.10 åt jag en macka med middagsrester på. Kl 20.20 somnade jag.

Men efter tretton timmars sömn är jag som ny. Vilket behövs, för det är säsongens näst sista match i eftermiddag.

Jag är så glad nu när vi har fått på de fina franska sängkläderna från lågprisvaruhuset Auchon (att jämföra med Ica Maxi, typ). Franska örngott är nämligen den enda i Europa som rymmer Sams amerikanska kuddar, så jag är mycket glad att hitta såna fina sängkläder. Tidigare har vi bara två, ett med fotoprint från söderhavsö, ett lila med trycka fåglar, som Sam tycker är lite tjejigt. Nå, nu har vi ett hyggligt maskulint sängtema. Det ser ut lite som på en yacht. Very sailor.
Vilket förresten inte alls är maskulint, utan very gay.

Titta in i min lilla kajuta, där kan vi ligga och njuta…

På allmän begäran tänkte jag också visa upp min alla hjärtans-present, som faktiskt kan komma till användning nu när vårsolen tittar fram! Och om inte annat ska de få lufta sig ordentligt i Åre i påsk!

Så här ser de ut, Eva!

Och när jag ändå är i fototagen, så tänkte jag också passa på att visa upp mitt senaste husdjur, räven.

Räven. Och under den bordellklänningen. Längst till höger syns fina rosa klänningen jag hade på Vecko-Revyns 70-årsjubileum förra våren. Och det där rödrandiga längst fram är ett par gardiner som ska hänga i arbetsrummet när Sam har putsat fönstret där. (Min mamma putsade alla andra fönster sist hon var på besök, men Sam lät henne inte putsa så nära datorn. “Jag gör det själv”, sa han. Vi får väl se ;-))

Jag och Sam är helt uppslukade av “24”. Vi tittar så fort vi hinner. Äntligen ett tv-program vi båda vill se! Sam har ju varit måttligt förtjust i “Floor filler” medan jag hatar “Lost”.
Men “24”. Håller på att ta över våra liv. Häromdagen på ViVo satte vi vår perimeter, medan vi följde protocols. Sam gled längs mejerikylarna och tecknade med handen i vädret och två fingrar pekande att jag skulle täcka vänstra flanken.
“Go, go, go” skrek jag och dök in i gången med fruktkonserver.

Jag må uppfattas som det (se föregående inlägg).
Men jag vill föra till protkollet att jag också får jävligt mycket gjort på kort tid, jag är en “god stilist” (för att citera en välvillig bekant) och är bra på att knyta till mig riktigt bra människor (grym ny rekrytering blev klar idag).
HA!

Jag behövde lite kompensation efter all (omedveten) diss jag har tagit idag.

Idag har jag vid två tillfällen, skilda från varandra, halvt på skämt beskrivit mig själv som “kantig, direkt, rakt på sak på gränsen till plump – eller över” och förväntat mig att få mothugg. Båda gångerna.
Men både vår blivande praktikant och min väninna Carina nickade medhållande och förstod vad jag menade, utan att stoppa upp mitt flöde.
Jaha.
Jag antar att det är ett faktum.

Jag har blivit min mamma.
Rak, kantig och… Formfull?

Jag har blivit inbjuden till svenska editionen av Glamours releasefest 16 mars, hurra! Inte bara för att jag ser fram emot att se tidningen, utan också för att jag kanske faktiskt kan ha min rävboa. Klädsel: Glamour, står det tydligt.

Renskinnet är typ den bästa inredningsdetalj jag nånsin har investerat i. Inte för att det passar så värst bra, rent estetiskt, i vårt sovrum, men det är så sjukt mysigt att gå på! Som att ha ett husdjur att värma fötterna på.

Fans jävla skit, jag har nu munsår för tredje gången på en månad. Det slår till och med mitt eget personliga rekord. Och då har jag inte bara världens bästa salva Vectavir utan också Acyclovir-tabletter som jaghar ätit under den senaste månadens tidigare virusangrepp 5/dag i fem dagar. Fem är också antalet blåsor på min överläpp (även om det mest ser ut som en stor röd fläskläpp för tillfället). Och eftersom jag självklart inte hade räknat med att drabbas av en munsårsepidemi har jag inte hämtat ut tillräckligt med tablettter på Apoteket, så nu har jag tolv medicinlösa timmar bakom mig, därav fläskkotletten till överläpp.
Gissa vem som ska leka rysk brödbutik och stå nere vid Apoteket Myran och vänta vid öppningsdags klockan 10.