Kickis skrivklåda

Därför hatar jag Espresso House:
1. Fuskfärskt.
Deras “färskpressade” juice kommer från Tropicana, inte från en apelsinpress. Men det ser man inte för den är fint upphälld i kaffekedjans egna plastmuggar. 28 kr för en liten, 32 för en stor. Tropicana-juice kostar 22,90 för en liter i snabbköpet.
2. Mikrosallader.
Köper man en sallad får man mängd som motsvarar en knapp förrätt, för samma salladspris som andra kedjor tar för mättande storsallader. Spott i Atlanten är bara förnamnet.
3. Laktosmackor.
Nästan alla mackor innehåller laktos, oftast i form av kesella. Espresso House vet att folk känner sig smalare om de äter kesella och stoppar därför denna ingrediens i det mesta. Vill man ha en macka utan kesella är det oftast mycket jobbigt att göra en, och när den sedan kommer är inte bara kesellan utan flera andra pålägg borta. På räkmackan försvinner till exempel avokadon också per automatik och den speciellt beställda majonnäsen kom inte heller med. Bröd med bröd, någon?

Förmildrande omständighet: God sojalatte. Glad personal, som visserligen inte gillar att plocka undan från borden men gärna chitchattar trevligt med gästerna.

En del skönhetsföretag verkar inte prioritera att synas i press. I alla fall inte i juli.

Hos ett (väldigt stort) företag har presskontakternas autoreplyer skickat mig runt runt runt tills jag hamnade i en återvändsgränd. Ett annat (också gigantiskt) företag har bara en person som jobbar med press och när hon har semester, finns ingen annan som skickar ut material fick jag till slut veta från kundtjänsts beklagande telefonröst. Ett tredje företag – som säger sig jobba för fullt – har svarat på min förfrågan – efter två veckor, när jobbet redan är fotograferat och klart.

Jag vet att många redaktioner går på halvfart under juli och att skönhetsföretagen också behöver semester, men en del av oss jobbar för full (till exempel succétidningen Chic, liksom Svensk Damtidning som har en upplaga på 145000 ex i veckan). Kan man då inte låta en person bemanna kontoret med en lista på alla “okejade” journalister och hjälpa oss med de produkter och den info vi behöver till kommande jobb? Pliiiiiis?

Det blir mycket skönhet från nätshoppar den närmaste tiden…

Nytt favvomärke: Cake Beauty. Doftar smaskens, jag kan inte sluta lukta på mig själv! Travel kit med: It’s A Slice’ Supremely Rich Bath and Shower Froth, It’s a Slice Supremely Rich Body Mousse, Desserted Island Supremely Rich Bath and Shower Froth, Desserted Island Supreme Body Mousse, Milk Made Velveteen Hand Creme. 298 kr på accessora.

Idag har jag varit på Queen och redigerat. Medan textredigering på Chic betyder att gå igenom texter språkligt och förtydliga vinkeln med rubbe/ingress/nya små rutor/mellanrubbar, innebär det på Queen mer kringfix. Jag tror det har att göra med att redaktionen på Queen är ungefär 1/5 av Chics – varje person har många funktioner.

Så idag har jag:

• Redigerat en text om ett slott. Joxat med bildtexter.
• Ring en frilans och spårat en text.
• Ring en fellow redigerare och försökt spåra två texter (inte redigerade).
• Letat ett kungligt beauty-citat (gick dåligt).
• Fixat till en bokutlottning.
• Redigerat en text om blommor. Lagt till lite info och måleriska beskrivningar som saknades.
• Hållit en tumme för att huvudjobbet till nr 3 snart ska dyka upp.
• Förkovrat mig i Monaco.

(Jag kan så klart inte gå in i detalj exakt vad alla jobb handlar om, det är fult att avslöja saker för konkurrenter och jag vet att många journalister läser min blogg…)

Imorgon blir det:

• Ytterligare jakt på beautycitat.
• Redigera frilanstexten jag till slut hittade igen
• Fixa till en krönika.
• Redigera smånotiser och dubbelkolla vissa kungliga fakta.
• Förhoppningsvis redigera storjobbet till Q3.

Hittade ett test hos min fellow bloggare Linda, som tydligen också hänger på Owes i Gävle ibland.
Jag brukar aldrig hänga på sånt här (tar för mycket tid) men ett svenssontest lät kul. Ingen vill ju vara svensson, men när hela min generation överger svenssonskapet för att istället vara unika, speciella och göra sin egen grej, är det till slut svenssönerna som är de unika. I vote for svenssonskap! Så nu kör vi:

[ ] Ditt efternamn slutar på -son.
[x] Du känner någon som har samma förnamn som du. 
Kicki Pousette är väl också en Kristina?
[ ] Du känner någon som har samma efternamn som du.
[ ] I din familj är ni 2 barn.
[ ] Du bor i villa.
[x] Du bor i en tätort.
[ ] Dina föräldrar är mellan 35-50 år gamla.
[x] Dina föräldrar har gift sig.
[ ] Din mamma är yngre än din pappa.
[ ] Din pappa heter Lars.
[ ] Din mamma heter Anna.
[xx] Din familj har en Volvo.
[x] Din familj har en silvergrå eller röd bil.
[x] Du har tillgång till Internet hemma.
[x] Du har egen mobiltelefon.
[ ] Du har ett eget rum.
Hm. Det här testet är visst för barn?
[x] Du har varit utomlands minst 2 ggr.
Try 2 ggr/år. 2 ggr/säsong. Räknar vi Finland och Skåne är det ändå oftare.
[x] Du har varit på Mallorca/Kanarieöarna.
Mallis så ofta jag kan! Love Mallis! Nästa bäst efter Italien, och bättre än ljuvliga Thailand.
[x] Du har varit i Grekland. 
En gång som barn, en gång inlåst på ett hotell för att skriva bok. Borde inte räknas. Jag tar bort det krysset faktiskt.
[-x] Du har varit i Grekland. 
[ ] Du har varit på Öland minst 2 gånger.
[x] Du har varit på husvagnssemester minst 2 gånger.
Jag hjärta husvagn! Först ska jag skaffa skoter, sedan husvagn.
[x] Ingen av dina föräldrar röker.
[ ] Din pappa är lite lätt överviktig.
[ ] Du har husdjur.
[ ] Du får månadspeng.
Nej, men jag skulle vilja. Sam?
[ ] De flesta i din familj är blåögda.
[ ] Du äter på McDonalds.
[x] Du följer Melodifestivalen. 
Ja, men det är för att jag är bög, ju.

Sedan tar man antalet x och multiplicerar med 3 för att få fram antalet procent svensson man är. I mitt fall: 3 gånger 13x = 39 procent.

Resultat: Inte nöjd. Jag kan bättre. Får man räkna varje husvagnssemester och varje Mallis-resa som ett kryss?

Man kan ju inte ha 2,5 dagars semester. En kollega och bekant som jag alls inte känner särskilt bra ringde mig förra veckan och påpekade, apropå min torftiga ledighet, att enda sättet för en frilans att vara ledig är att åka bort.
Sagt och gjort.
I början av september åker jag och Sam till Mallorca för att golfa (han), shoppa (jag) samt äta, dricka vin och bada (båda).

Rusig av semesterförväntningar (som ni andra hade i maj och juni), störtade jag in i närmsta beautybutik och slet åt mig en burk Hawaiian Tropic brännolja. Ur innehållsförteckningen: Beta-karoten. Kokosnötsolja.
I oktober, när man ska ha på sig tjocka stickade ulltröjor och vinterjackor, kommer jag att vara så grymt jävla skitbrun.

Brännolja, 125 kr/200 ml, Hawaiian Tropic/Pashion Cosmetics.

Den här får följa med på jobbet resten av veckan (idag: Chic, ons-to: Queen). Och när jag tycker lite synd om mig för att jag sitter framför en dataskärm när alla andra solar och “klagar” på att det är 30 grader ute, ska jag skruva upp locket. När den omisskänliga doften av kokos träffar näsborrarna kommer jag att komma ihåg att jag har mitt roliga kvar.

Till slut blev det den långa sidenklänningen från Banana Republic, guldsandaler från Jimmy Choo (på begäran av bruden, faktiskt) och en sned knut i nacken. Linda Gradin gjorde makeup&hår, och hon finns här, ingen annanstans!
Jag tycker att jag var grymt snygg.

Världens kortaste semester blev ändå härlig. Vi hängde med Sams föräldrar i deras stuga på Norrlandet utanför Gävle. Igår hann vi med att besöka vandrarhemmet/stranden/restaurangen/baren Engeltofta  vars kundkrets huvudsakligen verkar vara barndfamiljer och tjunåntings som tar sig en öl och spelar tjejerna-mot-killarna-volleyboll typ.
“Välkommen till Fritidsresors Blue Village”, sa Sam.
Annars har vi hyrt liten lastbil, kört undan gammalt bråte, lagat massor av mat på grillen, druckit vin, skaffat nytt parasoll och sovit på solstol i skuggan.

Nytt tipp-topp-parasoll från Owes.

Sams pappa Åke.

Birgitta, “Little Mama”.

Frukosten igår. Sånt livsnjuteri kan man ju glömma nu när semester är över.

Det var det. Idag rycker jag in och redigerar på Chic. Det ska bli kul men jag önskar att jag hade haft lite mer semester…

Det har gått dåligt det här med semester. Som frilans med problem att säga nej är enda sättet att få ledigt att lämna stan, och det har inte blivit av. Förrän nu. Nu lämnar jag stan. Från och med nu tar jag bara emot telefonsamtal från människor jag inte jobbar med, jag kollar inga e-mail och jag uppdaterar inte bloggen. LEDIG, TJOHO!

Lugn. Du kommer knappt att hinna sakna mig. På måndag börjar jag jobba igen.

Alltså, inte för att jag är snuskig eller nåt, men jag har ännu inte tvättat håret sedan i lördags. Jag hade ju värsta fina sneda knuten i nacken då, courtesy of hår&make-gudinnan Linda, och den höll så bra att jag hade kvar den dagen efter också, då i något rufsigare version. (Vilket i stort sett berodde på att jag däckade totalt och inte hann plocka ut alla femtusen hårnålar efter bröllopskvällen.) Och i söndags när vi kom hem var jag så trött att jag nätt och jämt gjorde mig av med knuten, inte fasen hann jag tvätta håret innan jag tvärdog i sängen. Så igår var håret inne på tredje dagen och fortfarande jäkligt snyggt måste jag säga (se bild). Det där med toupering är ju värsta grejen, jag önskar verkligen att det vore enkelt att göra på sig själv, men det är det inte.

Men idag går det inte längre. Nu ska volymen (och skiten) tvättas ur. Hejdå, svallet!

Igår tog jag, Lars och Sam sista båten från Utö. Det verkade onödigt att köra bil före klockan nio på kvällen, om man säger så. Så hela dagen gjorde vi… ingenting.

Vädret har varit underbart hela helgen.

Lars snygga solbrillor är hans pappas gamla 80-talsbågar. Märke: Alain Delon. Är de inte för coola? För mig ser de ut som något Marc Jacobs har gjort. Men Marc Jacobs har ju “lånat inspiration” tidigare så det är möjligt att ha sett hans design förr,  if you know what I mean.