Kickis skrivklåda

Svart eyeliner, brons-skugga.

… för snyggast, gick till Kate Beckinsale. Vacker som en dag, och verkar ha personlighet också! Men jag personligen beundrar hellre en sådan som Maggie Gyllenhaal som redan har fått skit för sin leopardmönstrade Lanvin-klänning. Hon vågar mer än till exempel Kate, hon är modemodig. That’s my kind of girl.

Mörkt hallonröda läppar.

Stor krage från Falke.

Detta är en av de härliga sakerna jag shoppade igår: en lös storkrage. Härlig en dag som denna när det snöblandade regnet lägger sig som våta lovikavantar i ansiktet.

Undrar du vad Sam har gjort idag? Vill han berätta det får han skaffa sig en egen blogg, så det. Ikväll äter vi på Florian, en av många restauranger som jobbar med det moderna neue deutsche küchen.

Falke, Kurfürstenstrasse.

Slank in hos Falke också, ett finfint märke för oss som gillar strumpbyxor. Köpte ett par ullstrumpor för att klara Berlin-kylan i klänning ikväll, och ett par andra saker som jag ska visa senare.

Nu blir det drinkar på Shoschu Bar, enligt rekommendation från vår bästa bartender, och middag på Pan Asia, enligt rekommendation från TimeOut Berlin.

2 par breda örringar, 80 kr på Accessora.

När jag ändå var på Accessora igår råkade jag köpa ett par örhängen. Åkej, två par då. Fast för superpris, bara 80 kronor för båda paren! Vill du också shoppa? Leta på Accessora på bijouterimärket Ms Bijoux och se om du hittar “Creol stripes örhängen 2-pack”. Jag tror på örhängen. Det har varit armringar och halsband som har gällt sedan innan jag slutade på Vecko-Revyn 2005, så snart gör örhängena en come-back. 

Baglady någon?

Så här såg jag ut när jag kom hem från luciafirande i lördags. Detta är anledningen till att jag inte är en modebloggare.

Med väst?

Photobooth är sopigt för man kan bara ta porträttbilder med datorns kamera. Helfigur är bara att glömma. Så därför kan du inte se att jag har lacktajts på mig, och heller inte riktigt uppskatta hur mycket det är som pågår i min look när jag har väst. Frågan är nämligen om det är fint med väst eller om det blir en grej för mycket i min klädsel. Jag tänker också ha ankelboots med fransar och vet att jag har en tendens att lassa på mig allt jag gillar… Samtidigt… Så jag försökte ta en bild utan väst där man kan se tajtsen också.

Utan väst?

Medan jag tar ställning till västens vara eller icke vara kan du förklara för mig varför gårdagen var en jävligt dålig dag och allt som kunde gå dåligt gick dåligt. Piss. Skit. Jag hatar världen. Ungefär så.

Kofta, 649 kr eller 39,90 Euro, beroende på var man shoppar.

Du som läser bloggen ofta vet att jag har gnällt över en försvunen Zara-kofta. Den är i merinoull och kostade futtiga 400 pix när jag köpte den på Mallorca i september, den är dessutom supervarm och supertunn och går att ha under alla mina jackor så här när vintervindarna blåser i Stockholm. Att den försvann var inte bara ett mysterium utan också en smärre katastrof. Nästan varje morgon när jag har tagit på mig kläderna har jag sträckt mig efter denna kofta bara för att upptäcka att den är borta. Jag har varit både ledsen och arg och försökt spåra den på alla ställen jag befann mig dagarna innan jag upptäckte att den var borta (Anglais, taxibolag, två olika väninnor, Sturehof, Espresso House), men den har varit spårlöst försvunnen.

Igår köpte jag en ny, här i Sverige. 649 kronor kostade den, rena rånet om man jämför med de spanska priserna, men det var det värt. Sedan kom jag på att jag hade varit på middag hos min kompis Sissi också dagarna när koftan försvarnn och ringde henne och frågade om jag möjligtvis hade glömt kvar något. Jodå, där var den. Jag ska få den på fredag. Så nu måste jag lämna tillbaka kofta nummer 2. Och nu är jag irriterad på mig själv. Varför kunde jag inte ha tittat i kalendern för vecka 45 och kommit ihåg att jag har ätit middag hos Sissi, ringt henne och klarat upp mysteriet innan jag köpte en ny kofta? För går jag in på Zara för att lämna igen den, kommer jag att komma ut med ett par av de där underbara, underbara spetsplatåpumpsen som finns där.

Imorse var jag på möte på Aller, förlaget som äger Svensk Damtidning, och lyssnade på vad som kommer nytt i vår från L’Oréal Paris. Jag är förkyld som en jävla gnu och orkade knappt ta mig hem sedan, men det var värt besväret för det kommer ett nytt longlasting läppstift som verkar verkligen vara longlasting. Jag ska testa och återkommer.

På mig hade jag en sjyst Karen Millen-kofta som jag köpte på NK Göteborg i höstas och använder för sällan. Den är skojig med långa “paneler” fram och kort rygg. I love NK Göteborg.

Mörkgrön skinnkjol, TopShop. Vit puffärmsblus, Zara. Kofta, Karen Millen.

Jag har tidigare klagat på att nästan alla modebloggare ser likadana ut. Och en klok bloggerska (minns inte vem) skrev för inte så länge sedan om att modebloggerskor alltid pratar om att de ska bära sitt senaste fynd med jeans och boots.
“Den här paljetttoppen kommer jag att matcha med jeans och boots.”
“Den här skinnjackan kommer jag att matcha med jeans och boots.”
“Den här lurviga fuskpälsvästen kommer jag att matcha med jeans och boots.”
För det är ju så svårt att få överdelar att passa ihop med jeans och boots. Nytänkande. Vågat. Fashion.
Eller, som Eva Mendes sa till In Style om att hon får kritik för sina utstyrslar ibland: “Det betyder bara att jag gör något rätt.”
Den som alltid är “rätt klädd” i andras ögon tar heller inga risker.
Den som ser ut som alla andra är ingen fashionista.

Min basketkompis Anna är inte heller en fashionista, men jag tycker att hon borde ha en modeblogg. Hennes skulle vara kul, ovanlig, originell på riktigt. Anna gillar färg och har en egen stil, jag vet på en gång när något är “Anna” (bland annat Kermit-grönt som numer heter Anna-grönt). Anna bryr sig om kläder men bryr sig inte om att se ut som alla andra. Imorse lagade hon frukostpannkakor till mig i svarta myskläder och orange benvärmare. I hallen stod hennes rosa gummistövlar en och Anna-grön väska.
Anna rules.

Uppdatering 12.38: Jag har hittat upphovet till denna jeans&boots-diss: Clara, så klart!

Eftersom jag inte vill stjäla Elin Klings alldeles egna uttryck “Dagens outfit” (läs mer här) så tänker jag börja visa dagens look istället. Dessutom tycker jag outfit är ett fult ord som är knöggligt att hantera på svenska (vad är pluralformen? outfittor?). Outfit är faktiskt endast snäppet bättre än det i tidningsvärlden överanända ordet “kit” (att vinna sminkkit går ju ganska bra, men läppglanskit?)

Paul & Joe-topp, Wrangler-jeans, men skor?

Vill egentligen ha mina högklackade platåstövlar från Zara för mitt jobbmöte i eftermiddag, men de är rätt vingliga och jag är lite yr i mössan så även om jag tar taxi kan det vara en dum idé. Då blir det platta boots från Bianco istället. Jag vet inte… Vad säger du?