Våga vägra alkohol
Alkohol – no more.
Alltså, nu har jag druckit alkohol flera gånger i veckan sedan i juni. Mindre de veckor jag tränar, mer de veckor vi har basketledigt. Och det börjar sätta sina spår. Jag hade bestämt att jag skulle dricka drinkar med härliga Mats Strandberg ungefär den här veckan och var tvungen att skicka följande mail:
Mats,
jag kan inte beskriva hur mycket jag har sett fram emot vinpimplande med dig. I min kalender står det att jag ska maila dig den här veckan för att bestämma en vindrickarkväll. Men jag kom hem från Berlin igår och blotta tanken på vin eller drinkar får tarmarna att knorra, hyn att gråna och finnarna att komma galopperande. För att inte tala om hur illa ställt det är med alkomagen (alltså fettet på den) och konditionen (lack of). Så jag mailar för att säga att jag fortfarande ser fram emot en riktig vinafton med dig, men gör det något om vi väntar lite?
Alko, alltså. Man blir dum, sjuk och ful. Min pride&joy-överarmar har börjat fläbba och min Rodebjer-klännings puffärmar skär in. Jag har inte haft en cellulit i hela mitt liv men efter fem drinkdränkta nätter i Berlin så har även jag apelsinarsle. Jag har inget emot kilon och större storlekar, men när det så uppenbart beror på vin-öl-drinkar, känns det ohälsosamt och ofräscht. Ska magen vara fluffig ska det vara på grund av god mat och livsnjutande, inte på grund av alkohol. Fy för alkofett.
English
German
Spanish
French
Italian
Portuguese
Japanese
Korean
Russian
Chinese
Kommentar av Louise
8/1 2009 @ 15:58
Du är så himla vettig ibland!