Tankar om träning 1
Jag har varit en duktig kicka och promenerat fyra gånger i veckan sedan i augusti. Det har inte varit så jävla jobbigt – för mig handlar det bara om att 1) vilja, 2) bestämma sig och sedan 3) utföra. När jag slutade spela basket var promenader den enda motionsform jag stod ut med. Jag hatar gym, gymmaskiner, gymövningar, gymtränare, gymmens sekttänk och gymfolk. Jag gillar egentligen bara träning med boll och det är svårt att bli bra på till exempel pingis eller volleyboll när man är 32 år. Promenader var svaret på mitt träningsbehov.
Men nu är det modddigt. Och svårt att gå. Så då kom Jessica som en räddande ängel med ett närbeläget iTrim, där man kör en cirkelträning i endast en halvtimme och får optimal träning, både kondition och styrka. I’m hooked!Det är den träning som mest påminner om basket. Det är inga konstiga maskiner, ofta tränar du med kroppen som motstånd, det är intensivt, flåsigt och snabbt. Pang bom tjoff! så är du färdigtränad.
Jag tror att det egentligen är träning utformad för viktminskning.
“Men du tränar väl inte för att gå ner i vikt?” sa Jessica.
“Nej, jag tränar för att inte gå upp i vikt”, sa jag, som om någon missat det är en mycket matglad person. (Löjrom, lasagne, chips, korv, salami, ost – mmmmm!)
Men det är inte hela sanningen. Jag tränar också för få kondition att orka jobba intensivt, och för att jobba bättre. När jag brände ut mig var min läkare så hård med att jag måste börja träna (igen), att han vägrade sjukskriva mig om jag inte började röra på mig. Klok man.
iTrim tillåter stressiga arbetsdagar och goda semlor. Kan det bli bättre?
English
German
Spanish
French
Italian
Portuguese
Japanese
Korean
Russian
Chinese
Kommentar av Helena
31/1 2007 @ 15:32
Nu väntar ett lite längre inlägg.
Jag looovar att jag inte ska klanka på din nya iTrim-träning, men jag har något som jag tror att du tycker är både bättre och roligare! Jag spelade basket (i damligan) till för ca 1,5 år sedan. När jag slutade fanns inte tanken på att helt sluta träna över huvud taget. Det är ju för sjutton livsnödvändigt… Om det är kul träning/träningsform förstås. Jag ratade alla gym och löppass (pretansiöst, ingen lagkänsla, för lite svett och alldeles för tråkigt) och fortsatte istället på spåret som min fd. fystränare lett in mig på – Aerobox. I denna superroliga träningsform jobbar man två och två (nej, man behöver inte känna den man tränar med. Det är många gånger en fördel att inte göra det) och använder kroppen som vikt, gummiband som motstånd, man boxas med handskar och ibland balanserar man på swissbollar. Man boxas (inga käftsmällar) mot varandra, triggar varandra att göra fler armhävningar och svettas i en grymt presigelös miljö. Säga vad man vill – men om man inte en gång har tränat på riktigt (dvs med en äkta känsla av att det är skönt att vara helt död efter en träning)- så vet man inte vad rolig träning är. Att komma till träningsklubben är faktiskt som att komma till en svettig gympasal med ett gäng träningskompisar som man “fivar” efter bedrifterna man utfört i salen.
Jag vill i all välmening påpeka att det finns sjukt roliga träningsformer som man inte behöver känna att man gör fel med, men som ger maximal utmattning. Och att få snygga träningsarmar, najsa lår och en platt men lite bucklig mage (lite rutor ser man verkligen… Där under.) tackar jag inte nej till eftersom man inte direkt blir fager av att lira boll!
Du kan väl i alla fall titta in på hemsidan? Detta är kul, jag lovar! Kolla in http://www.aerobox.nu/index2006.htm
I all välmening menar jag
Kommentar av Kicki
1/2 2007 @ 16:34
Haha, tack för tipset!
Eller så kan bara jag och du ses och lira lite boll?