Roomservicelunch
For ovrigt fick jag tva tallrikar, tva glas och tva uppsattningar bestick till min roomservicelunch idag, sa mycket mat tyckte grekerna att jag hade bestallt.
Nu ska jag ga och ata middag med alla tyska pensionarer. Det ar inte alls sa jobbigt att ata sjalv som jag brukar tycka. Jag koncentrerar mig pa maten och tittar runt lite. Nej, det ar tusen ganger trakigare att vara pa egen hand nar man kommer pa nagot roligt att saga, eller nar man ska valja lunchmat och inte har nagon att njutningsfullt prata igenom alternativen med… “Bifteki? Nja, jag kanner mig sugen pa feta sa jag tar en grekisk sallad – men vad mycket lok den serveras med har!” Och sa vidare.
Ar inte ens klar med kapitel tva. Skrev just ihop en fullstandigt poanglos anekdot om hur min hjaltinna valjer klader, bara for att jag kande for att skriva lite klader. Men vad ska det vara med i boken for? Poangen med att skriva/beskriva saker ar ju att det ska ta handlingen framat…
English
German
Spanish
French
Italian
Portuguese
Japanese
Korean
Russian
Chinese