Umeå vs Stockholm
Idag gjorde jag en liten runda på stan och tittade in i favoritbutiken Kii som precis hade fått en herravdelning. Där hittade jag en skitfin nyckelring, en rejäl medaljong, så nu bär jag runt jobbnycklarna ståndsmässigt.
Idag har framför allt tre saker påmint mig om att jag är där jag är:
1. På rådhustorget avgjordes idag en tävling i isskulptering. När vinnaren (en snöelefant) annonserades, hördes inte det sedvanliga smattrandet av applåder. Nej, här applåderar man med tumvantarna på, så ljudet blir mer dämpat och mullrande. Thump thump thump.
2. Kylan är skitkall men dödar inte. Minus tio här är mycket skönare än minus tio i Tokhomen. När jag gick från stan till Gammliahallen för att se dambasket idag, var det så kallt att framsidan av låren domnade under mina tajta jeans, men det får mig inte att gå sönder som samma temperatur skulle göra i Stockholm. I Stockholm är kylan råare och elakare.
3. När jag i hallen träffade gamla basketkompisar, yngre såväl som äldre än jag, visste jag inte vad jag skulle ställa för första fråga. Möter man nån man inte har sett på länge vid låt oss säga Medborgarplatsen eller på Riche, säger man “Vad gör du nu för tiden?”, men här byter folk knappt jobb alls under sitt yrkesverksamma liv. De två jag pratade med jobbade i alla fall för samma revisionsfirma/på Volvo lastvagnar precis som förut. Så vad säger man? Det visade sig att “Hur många barn har du nu?” eller “Har ni renoverat köket?” var lämpliga frågor. Vuxenlivet är väldigt annorlunda här, det är liksom vuxenliv på riktigt.
Kommentar av Kristin
4/3 2006 @ 19:53
Du skriver så bra! Tack vare dig så överväger jag mer och mer att bli journalist, det verkar så kul. tack för rolig läsning
/ Kristin
Kommentar av Sara
5/3 2006 @ 13:21
Äh, nu tycker jag att du är lite väl hård mot oss i Umeå. Det beror nog på vilka du möter. Nog pratar vi om annat än köksrenoveringar och barn. Glöm inte alla oss studenter.
Kommentar av Kicki
5/3 2006 @ 18:10
Sara,
Personerna jag mötte var gamla basketmänniskor som inte är studenter. Självklart är det annorlunda om man är här och pluggar, då lever man ett annat liv. Fast oftast har man pluggat klart när man närmar sig min aktningsvärda ålder (31). Och då gör man inte samma saker som jag som har pluggat klart och är 31 i Stockholm (hänger på hotellbarer, byter jobb vartannat år, skaffar sig vänner och fiender, träffar knappt en pojkvän let alone avlar fram en bebbe, reser utomlands fem gånger om året).
Stockholmslivet är annorlunda, på gott och ont.
Kommentar av Sara
6/3 2006 @ 22:15
Jag förstår det.. Det värkte bara till i den norrländska själen när du spädde på alla stockholmarnas fördomar ännu lite till. Umeå är trots allt en rätt så stor stad, och kan inte riktigt jämföras med Lycksele.. De flesta av oss har inga renar på gården, som du vet.. Oj, så lokalpatriotisk jag blev!
Kommentar av Kicki
6/3 2006 @ 22:40
Men Sara,
Jag är ju också umebo och extremt lokalpartiot. Jag accepterar till exempel inga generaliseringar om “Norrland” (du vet, det där lilla området mellan Uppsala och Riksgränsen). Och min kommentar om “vuxenlivet” var ingen nedvärdering. Jag menar inte att det på något sätt är bättre att stå och trängas på Riche än att bygga om sitt kök på kvällarna – tvärtom!
Det var bara en kommentar om att det är annorlunda.