Kickis skrivklåda

Jag och sommelier Jacob Kocemba.

Med våra första amuse boucher: ostron med rökt rom samt hemmagjorda baconchips. Mmmm.

Ska du bara gå på en enda restaurang i Köpenhamn, ska du gå på Herman. Nyfödda Herman lyckades tack vare välrenommerade ägare och erfarna medarbetare knipa sin första michelinstjärna på mindre än ett år. Här serveras danska specialiterer i moderniserad lyxförpackning, och de serveras av ett stall av synkroniserade servitörer och servistriser. Tappar en av dem sin plats i ledet, till exempel för att någon som jag ställer fasligt mångra frågor om maten, fyller en annan på, till exempel genom att ta vid och sopa klart vår vita duk medan kollegan som påbörjade städuppgiften svarar på en oändlig ström av journalistiska följdfrågor.

En av medarbetarna som hängt med från ägarnas tidigare etablissemang är mannen med världens coolaste jobb, sommelier och restaurangchef Jacob Kocemba. Han råkar vara regerande världsmästarsommelier och är denna vecka i Shanghai för att försvara sin titel. Hans VM verkar inte nådigt! Sommelierer tävlar inte bara i blindtester vad de gäller vin utan också matnära grenar. En av de sju disciplinerna de tävlar i går ut på att föreslå olika menyalternativ till fyra personer med olika matvanor, till exempel koscher eller vegetarian. Då var det ju bra att han fick öva på mig som inte tål laktos eller vete.

Och så maten. Även om jag tycker att Hermans storhet ligger i upplevelsen snarare än maten, så är maten förstås förstklassig. Excellent. Spännande både i konsistenter (mycket geléer), smaker (särskilt de båda lättare fisk-/skaldjursrätterna) och visuell presentation (färger, mönster, placering på tallriken). Vi åt det kortaste menyalternativet med bara fyra rätter, till det drack vi två viner och bjöds på tre amuser. Fyra rätter var mer än nog, även om jag gärna hade ätit lika många till bara för att få uppleva de kreativa smaksensationer köket konstruerade.

Jacob träffade exakt rätt för oss båda vad det gäller vinet, trots att vi inte har samma smak. Sam vill ha krispiga, vita viner och fylliga, mogna rödviner. Jag föredrar chardonnayer eller andra lättdrucka, smöriga vita viner och (min favoritreplik när jag får beställa på engelska): “I like my red wines as I like my men: Rich and complicated”.

När vi gick fick vi varsin liten vit kartong med frukost: frasigt hembakat bröd, restaurangerns underbara dubbelsaltade smör och en ekologisk mjölkdryck. En extra detalj som fler restauranger kan lära av.

Rätt 1: En liten hummersallad, garnerad med vårblommor. Delikat!