Få se, idag har en tjej sagt upp sig, en har hotat med att säga upp sig, en annan hotade med att säga upp sig i tisdags (lite i förbifarten, men ändå), en ny AD har börjat på ToppHälsa, jag har gjort en värvningskampanj bland duktiga redigerare, värvat Amalia som skönhetsmedarbetare och funderar som bäst på vilka jag ska sätta vid alla (snart) tomma skrivbord… För ToppHälsas enda reporter blir ut-LASad sista augusti.
Jag borde vara helt död, men känner mig märkligt nog rätt avslappnad. Det kan bero på att jag var så avtrubbad mot dagens slut att jag inte riktigt tog in att en person som sökte (men inte fick) AD-tjänsten skällde på mig.
Det bästa med att ha jobbat med Charlotta är kanske trots allt att jag är van vid en viss turbulens. Eller, som vi brukar säga: det löser sig. För det gör det ju nästan alltid.
Nu ska jag och Sam fira födelsedagar med Ammi och Micke. Ammi viskade något om en whiskybuffé (eller, hon sa väl egentligen ”lite whiskyslattar”…) och jag har hört att whisky är bra motpol till något som verkar vara en helt vanlig dag på jobbet…