Dagens topic på ”Drinkar & Män” är skräckfilmer.
Det verkar som att alla älskar skräck, om än i vissa fall med ljudet av och en kudde framför ansiktet.
Men skräck är inte min kopp te. Jag blir alldeles för rädd och mörkrädd. På torsdagar kan jag knappt se ”Medium” utan att avrunda med en rosa och glad Disney-film innan sängdags. Annars hör jag människor i lägenheten och ser döda överallt.
En gång såg jag två minuter på ”Panic Room”, som Sam omtänksamt hade hyrt innan vi kände varandra så bra att han hade förstått vidden av min klaustrofobi.
Jag somnade under förtexterna i ren självbevarelsedrift.