Min enda kompis
Det här var sista gången jag åker iväg ensam och skriver. Nästa gång får Sam följa med, han har lovat att vara på golfbanan hela dagarna. Det är faktiskt för jävla trist att äta middag själv varje kväll och vara ensam hela, precis hela tiden. Även om människorna i min bok blir väldigt verkliga och är med mig när jag jobbar, så försvinner de så fort jag stänger av datorn. I Sousse pratade jag bara med en enda människa, Jackie från Derbyshire. Hon var sjuksköterska, 68 år och snackade fortare än jag skriver. Hon rullade sina egna cigaretter och reser numer bara till Turkiet och Tunisien, två länder där man fortfarande får röka inomhus.
Jackie röker som en borstbindare, har varit gift fyra gånger och har rest världen runt (utom Australien, Nya Zeeland och vissa delar av Asien) med tält och cykel. Hon åkte hem samma dag som jag men hade bott på Riadh Palms i två månader (utan att bli sjuk). Hon vaknade vid tolv på dagarna och satte sig då i hotellets engelska pub. Där satt hon tills All Inclusive-baren öppnade. Hon var aldrig ute i solen och badade absolut inte. Jag tror inte hon åt heller – jag såg henne aldrig i matsalen. Vi kacklade tills baren stängde. Servitörerna stod på rad i mörkret och väntade på oss. (Lamporna släcktes långt tidigare.) “Vi kanske ska gå nu”, sa jag. “Jaja”, sa Jackie oberört, “jag åker hem på söndag och jag känner dem. Var kan vi få oss en drink?”
När jag gick och la mig vid midnatt, gick hon på disco.
English
German
Spanish
French
Italian
Portuguese
Japanese
Korean
Russian
Chinese
Kommentar av carina
19/11 2008 @ 20:20
När kommer hon hit? Jackie alltså. Hon verkar fantastisk!
Kommentar av Petra
19/11 2008 @ 20:49
Wow alltså, hon verkar vara en skön dam =)
Pingback av Kickis skrivklåda » Solsken till mig?
16/2 2009 @ 15:12
[…] Det kan man inte tro när det var så länge sedan jag skrev roman (november, läs mer här, här, här och här om resan och om hur turistmagen åt upp skrivandet), men idag blev jag […]
Pingback av Kickis skrivklåda » Allt du vill veta (och lite till)
11/3 2009 @ 10:59
[…] Jag stack ju till Tunisien en vecka i november för att komma igång med skrivandet (läs här), på samma sätt som jag rivstartade med “Väninnorna & Kung Carl” (läs här). […]