Först var jag bara nervös. Det var skitjobbigt att knuffas och trängas och balansera en tung tallrik i ena näven samtidigt som jag skulle klämma fast en kuvertväska under armen. Och ingen kände jag och en stor skäggfarbror röt ”försök trampa ner mig om du kan!” när jag försökte ta mig förbi till en tom fläck på golvet bakom honom.
Men sedan hittade jag Ann Söderlund och Hannah Rosander (Widell igen?) och jag och Tove hittade också vår gamla klasskompis Per Johnsson, så sedan blev det kul i alla fall!
Per Johnsson, som har skrivit en bok med en äventyrare som heter nåt i stil med ”7 berg på 7 minuter”. Tove Oscarsson-Henckel, som har en egen tidning som heter Tove.
Hannah Widell, Ann Söderlund, min förläggare Åsa Selling, Tove.
Fotograf Kjell B Persson, Denise Rudberg, jag.
Jag är inte säker men jag tror att Nanok friade till Ann igår. På sms. Därav glädjen.
Jag och Hannah, alltid the life of the party. Hannah, alltså.
Du var supersnygg!
Jag jäklar vad snygg du var!! Flott och läcker så det räcker och blir över… Puss
Instammer m foregaende talare — precis vad jag tyckte.
Tack fina ni! Det var faktiskt min förläggare som till slut bestämde vad jag skulle ha på mig. Klockan ett på natten efter tjugo glas vin. Och det blev ju bra!