I mitt sovrum måste fönstret vara öppet på natten, speciellt på sommaren, för att man inte ska dö av värmeslag. Morgonsolen gassar precis på sovrumsväggen, så trots svarta persienner är det 100 grader framåt morgonkvisten.
Genom det öppna fönstret kommer inte bara frisk luft utan också solsken. Rakt i mitt ansikte. När jag sover. Följaktligen har jag inte sovit längre än till fem-halvsex den senaste månaden. Efter halvtio har solen däremot vandrat runt knuten så då kan jag sova som en stock, så på helgerna kommer jag sällan upp förrän mitt på dagen. Men under veckorna blir det fasligt lite sömn.
Men nu har jag kommit på lösningen!
På Sams sida av sängen skiner ingen sol! Jag fattar inte att jag inte har upptäckt det tidigare! På Sams sida av sängen kan man sova tills väckarklockan ringer trots finväder! Han är ju ändå mer borta än hemma så hälften av årets arbetsdagar borde jag kunna vara utvilad hädanefter.
Jävlar vad jag ska sova inatt. Ser redan fram emot att gå och lägga mig.