herreminje var jag har gått över ån efter vatten.
idag visade jag min mammas alster för vänner. min mamma är – förutom traditionella mammaegenskaper som skitjobbig, lägger näsan i blöt, påpekar självklara saker som ”kör försiktigt” osv – textilkonstnär. så jag visade upp en liten växtfärgad hemvävd pläd och några trasmattor. det fanns några trasmattor med färgtema, det fanns textil så det förslog och ja, och en liten bonad också, men där var ju verkligen betoningen på ”liten”…
de dog.
ja, vännerna alltså, inte vävarna.
varför har jag inte förstått min mammas storhet?
mamma vet fasen vad hon pysslar med, och tydligen vännerna också, den enda som inte har en clue är jag….
(bilder kommer så fort jag har kommit ur chocken och plåtar lite)