Igår var jag på Operan och såg ”Cullberg 100 år”, där bland annat Nadja Sellrup dansande Fröken Julie. Hört i damrummet:
Vithårig tant (i en ton så man förstår att hon inte känner huvudrollsinnehaverskan): ”Jag har inte sett Nadja Sellrup dansa en huvudroll förut.”
Annan vithårig tant: ”Har du inte? Det har minsann jag.”
Operagroupies ser annorlunda ut än pojkbandsgroupies, men de är minst lika måna om att hålla koll på de stora namnen i genren.
Så här såg det ut senast det dansades Julie på Operan…
Nu ska jag ta fram Noel Streatfields gamla ungdomsbok ”Balettskorna” och önska att jag också kunde gå på tå, hade långa graciösa armar och rak hållning…