Jag älskar vaniljiga dofter (Kenzos Amour). Enkla dofter som många kommenterar och gillar (Armanis she/elle/lei). Eller knepiga, fylligare dofter som inte går att köpa i Sverige (Annick Goutals Eau de Charlotte).
Detta berättar jag för att ge dig referensramar när jag nu säger att min nya bästa parfym är Armanis Diamonds. Toppnoterna är lychée och hallon, hjärtnoterna ros, fresia och liljekonvalj och längst ner en doft av vetiver, cederträ, patchouli och vanilj. (Parfymen sägs också innehålla ”amber” men då detta ord inte finns på svenska och betyder ”bärnsten” på engelska är jag osäker på vad parfymföretaget menar.)
Diamonds, 425 kr/30 ml EdT, Armani.
Inte den bästa bilden, men måste man inte älska en parfym som kommer i en strassprydd kartong?
Parfymen OCH kartonnaget är superfina!
Amber är (syntetisk nuförtiden) olja från kaskelot-valen.
Tack, toppen!
Kicki, ”amber” är samma som ”ambergris”, sekret från kaskelottvalens mun. Ser ut som grå stenar, plockas upp från stränderna i Stilla Havet (precis som man plockar bärnsten vid Östersjön). Bindämne i parfymer sedan urminnes tider, meden dofteffekt á la bävergäll eller civet.
Luktar alltså fan men ger en bas som gör att sötare dofter inte blir övermäktiga. Som att en slatt balsamvinäger sätter sprätt på en mesig sås, om du förstår…
Och ja, Diamonds doftar ljuvligt!
Linnea, du kan och vet verkligen allt! Däremot vet jag inte vad jag tycker om ambegris som ord. Jag ser ett bärnstensfärgat illaluktande svin framför mig när jag läser det…