Tydligen var det inte bara jag som är en petimäter.
Tydligen är också många av mina väninnor det.
Responsen på föregående blogginlägg har nämligen mest handlar om dess första del, ”poängräkning i hushållet”, och många – alltför många! – av mina väninnor känner igen sig i mig. Man tar ansvar för alla föräldrars födelsedagar. Man ser till att det finns något att bjuda på hemma när det kommer gäster, även om någon ”bara ska titta förbi”. Och man ser till att det ser trevligt ut hemma, att boendet har en viss mysfaktor.
Som en väninna sa:
”Visst, det är jag som köper den där egentligen onödiga vasen, det är mina pengar, min tid och mitt engagemang som går dit, för att jag vill ha den. Och min sambo säger att den är onödig för att den typ inte går att dammsuga med. Men utan vasen, och allt annat som jag köper som är ”onödigt”, skulle vi inte ha ett mysigt hem.”