Hittills denna vecka har jag jobbat 42 timmar. Och det gör jag inte bara för att jag måste. Jag gör det också för att jag känner mig duktig, för att jag vill leverera mycket, för att ha kontroll på materialet på sajten och för att det är roligt.
Roligt är förödande. Då har man liksom ingen anledning att säga nej.
Ännu värre är att bli hög på att känna sig duktig.
Och båda dessa ihop – katastrof! Då är oddsen för att förändra sig rent deprimerande.
Inte ens utbrändhet hjälper.
Tro mig, jag vet.
Och du, duktiga flicka, vet också exakt vad jag menar.