Bloggande vänner har upprättat en rolig 2005-lista som jag vill haka på, med ett par egna tillägg:
The very best thing that happened during 2005:
Jag förstod hur viktigt mitt förhållande är. Eller, mina förhållanden, ska jag kanske säga. Jag har inte bara nått insikt vad det gäller relationen med Sam, utan även vad det gäller relationerna med släkt och vänner. När du måste välja vad som är viktigt i livet, så blir det ju relationer.
The very worse thing that happened:
Sam gjorde slut. (Och kom sedan tillbaks, men ändå.)
The most weird thing:
När jag out of the blue frågade en bekant som jag inte kände särskilt väl ”Du är synsk, va?”. Hon såg helt rädd ut när jag sa så. Det visade sig att hon var så skrämmande synsk att hon hade varit tvungen att helt stänga av sin förmåga.
Ja, OM det nu finns såna saker som ”synsk”, vill säga. Ingen av oss är övertygade, konstiga sammanträffande till trots.
The most fortunate thing:
Jag tror visserligen att man är sin egen lyckas smed, men om jag ska etikettera en enskild händelse som ”tur” eller ”slump” så får det väl bli att vi bokade om vår julresa 2004 till Khao Lak, till att bli en annandagsresa till Krabi. Det var visserligen i slutet av 2004, men den gick in på 2005 och ombokningen var ju ändå en jäkla tur. Ingen hade kunnat förutse tsunamin.
The most fun thing:
Min damklubb Drinkar & Män. D&M är båda guldkant på vardagen och galaplymer på fester. Eller, guldkant – snarare diamantströssel.
The best thing I bought:
Trots min skofetisch, är det jämn match mellan diamantringen och min pärlfärgade Botkier-väska. Äsch, jag säger ringen.
The best party:
Min och Desirées D&M-fest ihotellsvit. Vecko-Revyns 70-årsjuileum var storslaget, men kontrollfreak som jag är, gillar jag ändå mina egna fester bäst.
The best trip:
Min och Sams sommarsemester på Capri, i Rom, i Boston, New York och Miami. Jorden runt på tre veckor, typ. Resan inkluderade ett fantastiskt hotell på Capri, gångavstånd till allt och gigantiska Maine-humrar i Disney-söta Boston och en fantastisk avslappnad och lyxig vecka i nästan-tropiska Miami.
The best gift:
Alla föräldrar fick Mamma Mia-biljetter av mig i födelsedagspresent, så vi fick se musikal på främsta raden!
The thing I learned:
Jag är bättre än jag trodde.
The most valuable insights:
1. Om man är workaholic ska man inte se det som en black om foten. Det kan också vara en tillgång, bara det inte går överstyr.
2. Dyra kläder lönar sig i längden. Alla modetidningar säger alltid så och jag har trott att det har varit för att smöra för annonsörerna, men det stämmer faktiskt. Enda nackdelen är att man inte får shoppa så mycket när man köper dyrt.
3. Terapi är väl investerade pengar, verktygen man får med sig räcker längre än timmarna på soffan.
4. Jag tycker om musik. Jag har inte lyssnat aktivt på musik sedan Toffe&Fredrik-åren i Sundsvall, men nu börjar det bli dags igen. Skivtips, någon?
5. Det är svårare att skriva en roman än en fackbok och man måste planera sin tid därefter.
Ok. I min söta lila Sony Walkman mp3-spelare just nu:
Franz Ferdinand – ”You could have it so much better”
Death cab for Cutie – ”Plans”
Madonna – ”Confessions on a dancefloor”
Peter Le Marc – ”17 sånger”
Ed Hardcourt – ”Here be monsters”
Mary J Blige – ”Breakthrough”
Monica Zetterlund – ”Monicas bästa”
Johnny Cash – ”The ledgendary”
Robbie Williams – ”Intensive care”
White Stripes – ”Get behind me satan”
Hello Saferide – ”Intr Hello Saferide”
Damn. Sicken bra lista. Enjoy.