Nån pretto vissångare har en gång komponerat raderna ”jag vandrar omkring ett slag/detta är en dålig dag”.
Idag har varit en sådan dag för mig.
Även om jag förstår varför, var det värdelöst att sitta ensam i en ökentom gravkammare när alla andra är i Miami. Mina kläder får inte plats i mina garderober. Sam är antingen borta fysiskt (jobbresa, golfbana) eller borta mentalt (jetlag) och jag får ingen uppmärksamhet. Mina röda stövlar är för spetsiga för att användas längre. Blommorna måste vattnas. Jag missar dubbelavsnittet av ”Floorfiller”. Jag saknar min mormor. Det är vintern nio månader om året i landet där jag bor. Alla andra är så duktiga och framgångsrika. Allt som är snyggt är dyrt.
Ja, det finns många anledningar att hänga med huvudet.
Vad jag skulle göra åt saken om inga begränsningar (ekonomiska, moraliska etc) fanns:
1. Blogga om allt branschskvaller som ingen säger högt.
2. Flyga till Miami och shoppa när de andra konfererar.
3. Göra som Bodil Malmsten och byta hemland (och bli lika duktig som Bodil Malmsten på köpet).
Fullt så eländigt hoppas jag inte det är att jobba med magasin i Stockholm, det är i varje fall vad jag ibland drömmer om att jag borde göra istället för att leva ”lyxfruliv” på olika håll i världen.
Fast jag kan tänka mig att kontrasten konferens i Miami och jobb i höst-stockholm är gansta stor. Upp med hakan!
Skvaller skulle vara kul… du får väl blogga anonymt, det har ju hänt förut,
http://www.jolieinnyc.com/
Hälsningar fr New England.
Hej AnnMarie!
DU har ju MITT drömjobb! Jag önskar att jag inte hade sån prestationsångest som tvingar mig att PRESTERA hela tiden, för då skulle jag också klara av att göra ingenting (mer än laga god mat och leka med hunden). Som jag jobbar nu kan jag inte ens HA en hund.
Och New England! Underbart! Man bor ju praktiskt taget på Grönkulla om man får ha ett riktigt New England-hus. Att bo i Boston är min dröm!
Åååååh… Berätta mer om ditt romantiska liv!
kram
Kicki