Efter S.O.S. på balkongen spelade vi M.I.G. för glatta livet. Jag vann. Det enda skriftliga beviset på motsatsen råkade brinna upp i vår öppna pis.
Det roligaste var när Sam fick frågan vad cantenucci var för något. Det hade han ingen aning om.
”Italienska mandelskorpor”, sa jag. ”Vi har en påse i skåpet.”
”Inte längre”, sa Sam.
Man behöver tydligen inte veta vad de heter för att förstå att de är goda.
Cantenucci? Är det en variant av cantuccini?
Möjligen.
Eller så skrev jag bara fel.