Hej då, Sam

Så har Sam åkt igen. Och blir borta alldeles för länge.
Han ska hålla kurs i Kina till veckan. Sedan var det meningen att han skulle komma hem en vecka innan han skulle hålla kurs i Paris i slutet av januari.
Men.
Chefen bestämde att gruppen var tvungen att ha ett möte veckan mellan Kina och Paris. Ett möte i San José så nu blir Sam borta tre veckor på raken.

Alltså, jag är inte kinkig. Om han är borta en vecka nånstans i Europa så att han reser iväg söndag kväll och kommer hem fredag kväll samma vecka, så märker jag det knappt.
De interkontinentala resorna blir lite tråkigare, då går både helgen före och helgen efter kursen bort för restid, plus att han är jetlaggad fyra-fem dagar efteråt, är grinig och vill vara ifred (medan jag står bredvid och viftar på svansen och vill leka).

Men tre veckor! Kom igen!

Helt nyligen var det någon tindrande kvinna som sa ”ja, jag och min man har bara varit ifrån varandra tio dagar sedan vi träffades.”
Jag stängde av hörseln och förståndet och vägrade ta in vad hon sa, för den där svidande orättvisan gör ont.

Jag grät en skvätt när taxin med Sam åkte iväg.