Tredje gången gillt, tänkte jag och bokade världens dyraste resa till staden som jag ännu inte har gillat – New York.
Och guess what. Jag gillar den inte nu heller.
I rättvisans namn ska jag säga att jag gillar staden bättre nu, samt att jag har gjort en massa bra shopping. Och jag kan förstå varför folk som tycker om New York tycker om New York.
Det är bara inte för mig.
Detta är ett väldigt provocerande uttalande. Jag pratade med barndomsbästisen Ingrid igår och sa, nästan lite skamset: ”Ja, de städer jag tycker sämst om i världen är New York och dessutom alla andras älsklingsstad, Barcelona. Det måste vara något fel på mig.”
”Äsch”, sa Ingrid, ”jag hatar Venedig. Det är tydligen provocerande om något!”
Jag tror att det jag inte tycker om med New York är att det inte finns någonstans att vila. Vart man än tittar eller går så är det något som låter eller luktar eller knuffas. New York är bra på kontraster men inte kontraster i tempo. Där är aldrig bara lugn och ro.
Jag behöver vila. Andas. New York går för fort för någon som har sånt högt tempo i sig själv som jag men som ändå behöver rast och ro.
Det var inte sista gången i New York, men det var sista gången med New York som slutdestination.
Jag känner att jag måste prova på den här staden för att veta om jag älskar eller hatar.. båda scenarion är lika sannolika. Plusdelen måste väl helt klart var shoppingen.. så det vore hemskt kul att få se några av dina köp 🙂