När jag tog på mig mina nya fina ryska ullsjal och benvärmarna med renar gick det genast bättre att skriva. Hm. Jag kanske har varit för ful för att känna mig inspirerad de senaste dagarna? Kan det vara så? Jag har ju haft på mig mysbyxorna, raggsockarna och de gamla skabbiga brillorna från 1995 när jag har suttit hemma framför datorn. Hädanefter blir det håruppsättning, Miu Miu-glasögon och ballongkjol när jag ska jobba med boken. Det verkar hjälpa. Då blir det ingen chick lit, det blir en chic lit.
Nu är jag igång med kapitel 1. Det känns som att ha tagit fart och kastat sig utför en vattenrutschkana. Hjälp hur ska det här sluta?