Efter fem timmar (varav två timmar i rusningstrafik) kom vi till NYC. Jag tycks ha blivit av med min kamera på vägen – ingen vet var, kanske hos MJ – och Sam har lämnat en skjorta på Quisisana på Capri, men annars har vi mest gått plus i packningen. Nu bor också en kille som heter Manolo i min väska. Han är svart, hög och har mjukt skinn.
Och apropå svart och hög var vi på stå-upp igår kväll. Där ett tonårsgäng från Brooklyn bekräftade alla fördomar om tonårsgäng från Brooklyn. Det var sex ståuppare som uppträdde efter varandra och gaphalsarna från Brooklyn tog över showen allt mer eftersom, de krävde total uppmärksamhet och överröstade komikerna. Trist för alla oss andra betalande gäster. Vilket kvällens huvudakt, som uppträdde sist, uppmärksammade och han öppnade med att säga åt kidsen från Brooklyn att hålla käften, ”you have had your share of attention”. Han var själv från Bronx, men det verkade bara göra saker värre, för gängets äldsta medlem, 26 år, började skrika och förolämpa komikern så mycket att han klev av scenen (efter att först ha bett Brooklyn-gänget gå, eftersom de uppenbarligen inte gillade honom; I am the last one, yu are free to go”.) Skatan från Brooklyn började gapa och stormade ut på gatan och började skrika att komikern hade slagit henne, sedan ändrade hon det till att han hade slagit hennes brorsa (som under hela showen suttit och skrikit skrytsamt om att han hade rökt på). Två blåljusblinkade polisbilar med sirener och fyra poliser krävdes för att klämma in Brooklyn i sin hyrda, vita pimp-limo och åka tillbaka dit de kom ifrån. Och innan det lyckades, var det ett jävla skrikande och hojtade och viftande med armar och talk to the hand och attityd. Jag och Sam hängde kvar ute på gatan för att se spektaklet – det var helt overkligt. Som svensk kan man tro att deltagarna hos Jerry Springer är skådisar men det är de inte, vi har sett dem i verkliga livet. En äldre svart kvinna stod och skakade på huvudet och sa ”I am so ashamed”. Komikern sa att det var sista gången han klev på scen, om inte klubben införde 21-årsgräns.
Jag och Sam var nöjda, det blev ju en riktigt bra show om än inte den vi hade väntat oss.
I förrgår anlände vi ganska sent till NY och innan vi hade lämnat in bilen hos Avis var det mitt i natten. Så vi gick på nattbio och såg Star Wars 3 till Sams odelade och min något mer delade förtjusning. Jag hoppas Vi får se en tjejfilm typ Mr och Mrs Smith nästa gång. Nästa vecka har Fantastiska 4an premiär, den ska vi se i Miami.
Jag har, förutom Manolo, inte köpt så mycket. Pengarna börjar liksom ta slut. Sam kallar mig för shopaholic och är på riktigt orolig för min psykiska hälsa, men jag lägger inte mer tid och pengar på shopping än han på golf. Det är klart, ett litet Lulu Guinness-paraply råkade det bli, och paljettofflor som inte räknas för att de kostar tre dollar per par. Och en liten present till Ingrid, som fyllde år igår och tydligen har haft sin bästa kongress någonsin. Dubbel-grattis! Hoppas hon får bli projektledare snart.
Dessutom har jag köpt världens bästa present till Anna Ehlen som fyller år i början av augusti. Kvinnan är besatt av tandblekning och jag har köpt Sephoras dyraste och starkaste till henne. Hon kommer att bli sjukt glad. Och få ett bländande leende. Jag tror inte hon läser detta eftersom hon har semester, men om hon gör det säger jag; Grattis, Anna! =)
Ikväll ska vi få äta middag på hotellets restaurang på översta våningen (typ 52a eller så). Där finns också en roterande bar. Vårt rum ligger på 42a våningen och hissen löper i en vertikal glastub så man kan se ner i hotellobbyn medan man åker upp/ner och får lock för öronen. Värsta berg&dal-banan.
Fram till dess vet jag inte vad vi ska göra för vi vill båda göra något tillsammans, men jag har hela Greenwich/SoHo och shoppa mig igenom. Klarade av hela Upper East Side igår medan Sam var kvar på hotellet och sov/jobbade/planerade sin karriär. Sam vill inte alls shoppa. Och anledningen att jag ville åka just hit är just för att shoppa, i övrigt är jag inte alls förtjust i den här röriga, stökiga staden. Så jag vill inte tumma för mycket på mina shoppingplaner. Kvar är tex Diane v Furstenberg och Betsey Johnson. I Miami, däremot, ska jag leva frugalt och läsa böcker och jobba på brännan och ta några varv i poolen medan Sam golfar. Ja, förutom Sawgrass Mills designer outlet, men där är ju allt gratis. Och även här i NY kostar DKNY-skor 60 dollar på rea, det är inga jättesummor. Jag förstår inte varför jag inte ska få shoppa. Även om jag nu kommer att ha en kreditkortsräkning som jag får betala av på till i september så går jag inte under. Jaja, vi får se om jag vågar gå in i några butiker idag =)