För övrigt gratulerade jag Charlotta Flinkenberg på födelsedagen idag. Vilket förstås är trevligt om det inte hade varit så att hon fyller år imorgon.
Det är något fel på mig och födelsedagsdatum. Jag kommer aldrig ihåg födelsedagar (utom mormors och hon är död). När jag berättade för Sam att jag hade tagit fel på Charlottas födelsedag, sa han ”och när fyller jag år?”
”Den 24:e februari”, sa jag självsäkert. ”Eller 27:e.”
I tioårsåldern ringde jag och gratulerade min bästis Martha på födelsedagen den 15 april. Hon fyller år 15 maj. (Eller var det 7:e?) Den var svår att rädda.
För fem år sedan glömde jag till och med min mammas.
Men Ninna sin mammas får man inte glömma.
Men Kicki, det gör inget att du missade min födelsedag med 24 timmar, då fick jag ju bli firad flera dagar i rad! Tack för den mycket trevliga lunchen förresten. Din roman kommer för övrigt att bli askul att läsa. Så släpp din prestationsångest ett tag och ta ut lite seger i förskott. Det brukar jag göra. Även om det sedan inte alltid visar sig bli seger i slutändan, så skitsamma – det var ju roligt att fira ändå!
Haha.