Det ringde nyss en telefonförsäljare från något som eventuellt hette Thonera, som samarbetar med Telenor. Hon öppnade samtalet med att fråga vilken teleoperatör jag har (Tele2) och sedan berättade hon för mig vad jag betalar för mitt abonnemang, vad alla mina lokala och mobila samtal kostar idag och så vidare.
Sedan berättar hon i rasande tempo hur mycket billigare allt detta blir om jag byter till hennes abonnemang. Medan hon rabblar siffror som ett rinnande vatten, kollar jag mina gamla telefonräkningar. Jag betalar mycket mindre än hon säger att jag betalar, och dessutom mycket mindre än hon erbjuder mig med Telenor. Vilket jag påpekar.
”Ja, då har du rabatter”, säger hon.
”Men då kan ju inte du säga till mig att jag betalar si eller så idag, för du kan ju inte veta vad jag har för rabatter”, säger jag. Tänk en äldre dam eller någon stressad typ som inte hinner kolla sina gamla räkningar – de tycker säkert att hennes erbjudande låter toppen och förlorar pengar!
”Ja, men jag kan ju inte veta vad du har för rabatter”, säger hon irriterat.
”Nej”, säger jag, allvarligt men inte otrevligt, ”men då ska du ju inte säga att jag betalar si eller så idag.”
Då slängde hon på luren i örat på mig!
Inget ”jag hör att du inte är intresserad” eller ”jag har blivit felinformerad, men jag matchar hur som helst gärna erbjudandet” (tidigare i samtalet sa hon att hon skulle matcha andra eventuella abonnemangserbjudanden) eller ”okej, ha en trevlig kväll ändå”. Det sa bara klick, som det brukar heta.
Way to go, Telenor!
Fy fan! Jag blir helt upprörd bara av att läsa det här. Jag vill ge mig på de där Telenor-asen med en gång! Gud vad upprörd man blir. Hade man orkat hade man ju ringt chefen och berättat, men… så mycket ska man kanske inte bry sig.
http://katidis.wordpress.com/2009/11/24/utkastad-fran-telenor/
Mvh B