S\u00e5 kom de \u00e4ntligen.
\nRosorna som alla kvinnor hoppas p\u00e5 men inte f\u00f6rv\u00e4ntar sig.
\nEtt dussin, med l\u00e5nga skaft, levererade med bud.<\/p>\n
D\u00f6m om min f\u00f6rv\u00e5ning n\u00e4r det stod ”Pappa!” p\u00e5 kortet. Jag sms:ade den \u00f6mma fadern, bara f\u00f6r att kolla att k\u00e4rleksbetygelsen verkligen var fr\u00e5n honom. D\u00e5 fattade jag p\u00e5 riktigt<\/em>. Pappa. S\u00e5 kom de \u00e4ntligen. Rosorna som alla kvinnor hoppas p\u00e5 men inte f\u00f6rv\u00e4ntar sig. Ett dussin, med l\u00e5nga skaft, levererade med bud. D\u00f6m om min f\u00f6rv\u00e5ning n\u00e4r det stod ”Pappa!” p\u00e5 kortet. Ska Sam bli pappa? Med vem? Inte med mig i alla fall (vad jag vet). Sen fattade jag. Det var f\u00f6rst\u00e5s min pappa… <\/p>\n
\nSka Sam<\/strong> bli pappa? Med vem? Inte med mig i alla fall (vad jag vet).
\nSen fattade jag. Det var f\u00f6rst\u00e5s min pappa som tagit bladet fr\u00e5n den norrl\u00e4ndska (och d\u00e4rmed pretty much stumma) munnen. Han har \u00e4ntligen, efter sextin\u00e5nting \u00e5r i tystnad, l\u00e5tit k\u00e4nslorna blomma (bokstavligt talat).
\nRart. Om \u00e4n lite konstigt.<\/p>\n
\nNej, det var den inte.
\nHm.<\/p>\n
\nMeddelandet var inte ”Pappa!”, som blomsterfirman med den risiga handstilen hade skrivit.
\nDet var ”Puppu!”, en barnsligt uttalad k\u00e4rleksh\u00e4lsning som etablerades i mina kretsar n\u00e5n g\u00e5ng p\u00e5 Frida F\u00f6rlag-tiden och som Sam anammat, trots att han kom in i mitt liv l\u00e5ngt efter att FFAB-eran tagit slut. <\/p>\n
\nPuppu.
\nEn milsvid skillnad.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"