Trots Gonzalitas uppmuntrande ord, k\u00e4nner jag inte att carpaccioberget har gjort mig gott. Jag vaknade fyra imorse och m\u00e5dde SATAN. F\u00f6rst trodde jag att jag var bakis och beh\u00f6vde kr\u00e4kas, sedan kom jag p\u00e5 att jag bara drack ett glas vin ig\u00e5r.
\nCarpaccion. Det var helt enkelt kossan som tog ut sin r\u00e4tt. Under en timme vaggade jag fram och tillbaka mellan s\u00e4ngen och toan och r\u00e5made. Jag kr\u00e4ktes aldrig men jag hade nog m\u00e5tt b\u00e4ttre om jag hade f\u00e5tt ur mig det d\u00e4r k\u00f6ttkilot. Jag kallsvettades, gr\u00e4mde mig och besl\u00f6t att bli vegetarian. F\u00f6rst trodde jag att det var en ny v\u00e5g av magkatarr eftersom jag har druckit cappucino, men idag har jag knt s\u00e5n aversion mot k\u00f6tt att jag tror att det var carpaccion som gjorde sig p\u00e5mind.
\n Och jag har med ina m\u00e5tt m\u00e4tt faktiskt blivit vegetarian – idag har jag \u00e4tit totalt EN skiva salami, annars gr\u00f6nsaker, frukt, br\u00f6d och pizzadeg. Och pizzadeg. Och pizzadeg.
\nPizza \u00e4r ju en napoletansk uppfinning och efter att har \u00e4tit pizza h\u00e4r i syditalien ser jag egentligen ingen mening med att \u00e4ta den n\u00e5gon annan stans. Trots dess underliga form (baguette, typ) och f\u00e5taliga ingredienser (max tre) \u00e4r det godare \u00e4n n\u00e5gon annan pizza jag har \u00e4tit. Idag till lunchen \u00e5terv\u00e4nde vi n\u00e4mligen till Gemma och best\u00e4llde idel lokala specialiteter. Dels en massa frityrsaker (typ tomat&basilika i frityrsmet, typ riccotta i frityrsmet) dels en pizza. Som kom ihopkl\u00e4md som det vi k\u00e4nner som ”calzone” fast inte i en halvm\u00e5neform utan som en l\u00e5ng limpa. Och tomats\u00e5sen var utanp\u00e5, allts\u00e5 p\u00e5 ”locket”. Och i fanns bara ricottaost och kanske n\u00e5gon liten skinkslamsa, och det var J\u00c4TTEgott.
\nAll mat h\u00e4r \u00e4r god.
\nVi \u00e5t middag p\u00e5 en ny\u00f6ppnad restaurang med en terrass med utsikt \u00f6ver hamnen. D\u00e4r \u00e5t jag en hummerpasta som var lika mycket hummer som pasta, medan Sams svamprisotto var s\u00e5 svampsmakande och kr\u00e4mig att jag aldrig smakat maken – inte ens i mitt eget k\u00f6k.
\nOch inte f\u00f6r att skr\u00e4mma slag p\u00e5 alla norrl\u00e4ndska f\u00f6r\u00e4lrar, men idag har vi g\u00e5tt omkring med varsin Prada-p\u00e5se.
\nJag s\u00e4ger inte vad det var i.
\nMen i mitt fall var det n\u00e5got som b\u00f6rjar p\u00e5 g och slutar p\u00e5 uldsandalett. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Trots Gonzalitas uppmuntrande ord, k\u00e4nner jag inte att carpaccioberget har gjort mig gott. Jag vaknade fyra imorse och m\u00e5dde SATAN. F\u00f6rst trodde jag att jag var bakis och beh\u00f6vde kr\u00e4kas, sedan kom jag p\u00e5 att jag bara drack ett glas vin ig\u00e5r. Carpaccion. Det var helt enkelt kossan som tog ut sin r\u00e4tt. Under en… <\/p>\n