Madonna
Jag och Ingrid hann äta räkmacka och shoppa under söndagen.
Vi shoppade sneakers.
Vi väntade in Frida och åkte till Sofias hus.
Sofia och hennes Harry.
Vi satt ute under tak och myste tills det var konsertdags.
Det är klart att det är kul att ha sett en Madonna-konsert, det är det. Men jag hade nog varit mer nöjd om jag faktiskt hade sett något.
Jag brukar säga att jag inte går på konsert om jag inte får sitta, och efter att igår kväll ha stått konserten igenom på det fullpackade golvet på Ullevi är min åsikt i frågan starkare än någonsin. Scenen var nämligen inte nog hög för att Madonna skulle synas från ståplats, och jag är ändå inte speciellt kort. Jag och Ingrid stod ungefär halvvägs fram mot scenen, och jag såg Madonna live totalt tio gånger när hon, som en liten liten porslinsdocka i svart och paljetter, dansade fram mellan två skymmande huvuden framför mig. Möjligtvis såg jag henne elva gånger, men den sista gången kan det ha varit en av dansarna också.
Hon fanns ju på tv också, och skärmarna syntes mycket bra. Vad jag igår vad med om var alltså att jag tittade på Madonna på utomhus-tv tillsammans med tiotusentals andra människor. Och det var helt okej. Det är kul att uppleva en popikon tillsammans med så många andra människor som också är intresserade av popikonen ifråga, även om det är på storbilds-tv. Men jag hade hellre suttit på läktaren och sett den lilla figuren röra sig fram och tillbaka över scenen hela tiden, inte bara i sammanlagt 20 sekunder.
Mina väninnor med sittplats tyckte det var jättebra och häftigt, de hade sett de imponerande dansarna bättre också. Jag känner mig besviken för att jag fick uppleva musiken och masspsykosen, men jag fick inte en särskilt stark visuell upplevelse.
Konserten kan sammanfattas så här: Ett välproducerat, kreativt och underhållande spektakel, om du ser det.
För övrigt var hela göteborgsutflykten jättebra! Jag och Ingrid har haft jättekul, och så fick jag träffa Ammi, Sofia och Clara också. Och Frida! Henne har jag längtat efter i sommar.
Kommentar av La Linda
10/8 2009 @ 11:02
Jag håller med helt och fullt! Det tar liksom udden av upplevelsen när man hela tiden kämpar sig svettig för att ens få en glimt av kvällens huvudperson.